Det rivs ner för att bygga nytt

Överallt rivs det och trasas sönder – både i det inre och det yttre. Och det är en helt nödvändig process för att lösa upp hela det gamla Spelet – paradigmet – snarorna och fängelserna – alla bindande energitrådar som har begränsat våra liv.

Alla gamla tankeformer måste lösas upp! Alla gamla ”om jag gör si – så kommer resultatet att bli så.” Den gamla orsak och verkan-formeln har ingen ”naturlagskraft” med sig längre. Inga underbyggande energier. Bara de rent fysiska – om någon slår mig – så gör det ont. Men orsaken till slaget och befrielsen från mera slag, kommer först och främst från – oss själva.  Inte — ”någon slår mig för att han är dum och jag ett offer!”. (Orsaken har alltid  utmynnat från oss själva – men vi har inte varit medvetna om det.)

Hela vårt inre Hus – alla våra väggar – vår kropp och vår varelse – där vi på något sätt ändå känt oss ‘hemma’ rivs nu ner. Det går inte att bygga nytt inom de gamla murarna – ramarna. (Obs stora yttre hus är inget tecken på stort medvetande – utan bara på stort fokus på det materiella….) Vi skall bygga nya hus där vi fullständigt känner oss hemma och trygga – utan rädslor och tvång – och som är i balans med vad alla våra inre aspekter behöver och vill ha.

Det är ett totalt Skifte – det verkliga stora Paradigmskiftet! Där allting vänds både upp och ner – ut och in – och vi måste tänka – oftast precis tvärtom mot det gamla tankesättet! Det är alltså inte bara att det yttre samhällsstyret förändras.

Det handlar alltså inte bara om att avslöja och lysa upp allt mörker, lögner och falskspel (som ännu tillhör det gamla paradigmet) – utan också om att börja tänka PRECIS TVÄRTOM!. — ”JAG SJÄLV SKAPAR MITT EGET LIV GENOM HUR JUST JAG TÄNKER!” Bara jag själv kan förändra min upplevelse av verkligheten – bara jag själv kan ”göra mig själv lycklig”. Bara jag själv kan göra mig själv TRYGG.

Alla våra inre aspekter kommer fram och ger sig till känna. Och det är helt naturligt att vårt känsloläge därmed ständigt skiftar. Ibland kan vi känna oss ganska kalla och oberörda – andra stunder är vi mycket sköra osv … Alla inre röster kommer fram för att bli lyssnade på, accepterade och älskade (även vår inre ‘djävul’ Den som kanske skulle vilja be någon ‘dra åt h-e’) men som vi – när vi accepterat och sagt/tänkt ”jag älskar dig” flera gånger till  (till ‘djävulsjaget’ alltså) — kan vi sen släppa taget om – så att allt kan transformeras uppåt i energifrekvens och till ett högre medvetande – till en allt större förståelse – komma ihåg hur det egentligen är skapat.

Stor rening pågår inom oss – av allt gammalt. Därför kan vi inte begära att vi skall känna oss nöjda och glada jämt – men stunder av lycka eller ren Bliss kan dyka upp emellan reningarna. Och det är absolut inget fel på vad vi än känner! Det ingår mycken ‘död’ och brist på viljekraft och mening. Hela vårt gamla Jag skall ju dö bort! Och sen beror det ju på vilken nivå av uppvaknande man ännu är på – ju mer uppvaknad – desto mer accellererande rening.

Min egen inre nattliga rening kan t ex bestå av att jättestora (3-4 m höga) urdjur av typ ‘strutshästar’, som jag känner igen –  nu är lössläppta utanför mitt fönster. Och jag blir rädd.  Sådana Urenergier är lössläppta ur Jorden. För hela Jordens utveckling skall ju nu renas och lyftas upp till högre frekvenser. Och urenergier finns också inom mig – som skall omvandlas och användas. (Inte första gången Urdjur dyker upp ur Jorden – den här gången är de dock med mig i den här verkligheten.) Allt smälter ihop.
Alla sådana reningar gör att jag känner en ännu djupare Tillit – till att Allt är på väg uppåt. Befrielse.

Eller – min inre man som nu tyr sig till mig och hans gamla kvinna dör bort (mitt gamla jag) – och då saknar han och sörjer henne – och då blir mitt nuvarande jag som kvinna lessen för att han inte odelat väljer mig – och då vill jag heller inte vara med honom. Så båda är besvikna och upplever det som ”martyriskt – att aldrig få bli lycklig”. Alltså Balans i besvikelserna. Samtidigt är ju då all viljekraft, motivation och handlingskraft borta.Bara som ett exempel på hur det kan se ut inom och varför vi känner som vi gör. Och ett ständigt balanserande mellan alla inre röster pågår.

Bara de som är mera medvetet uppvaknande – kan känna att deras inre löses upp och kan därmed också se och känna upplösningen i det yttre. De som ännu har bepansrat sig bakom gammal penga- och makttrygghet, har inte riktigt fått sina inre väggar raserade ännu och kan då inte heller riktigt se det yttre förfallet. Alltid – Såsom i det inre – så ock i det yttre! Och sen finns det faktiskt några få som inte har någon inre diktator eller offerröster – och de berörs inte av vad som sker i samhället – de bara går just sin egen väg. Och de är varken bättre eller sämre än andra – de har bara ett annat inre program.

Att känna rädslor – är när man förstår det – ett gott tecken – ett tecken på att man håller på att rena sig från det undermedvetna – att det kommer upp till ytan för att kunna ses igenom och så att man kan släppa taget om dom – lite undan för undan. Gamla rädslor har inte längre någon bärande underbyggande kraft att förverkligas – utan är bara tankar och känslor som måste lösgöras. Känn rädslan – då löses den upp! Smit inte från den för då fortsätter den!

En fullständig Acceptans av hela vårt Jag och en fullständig Kärlek till oss Själva i alla situationer måste ske – och vi har ”hela Himlens” godkännande och Kärlek med oss. Allt det gamla dömandet löses upp – med Himlens – Universums – de högre naturlagarnas godkännande.

”Ja det är mycke nu ……. ”