Åtrån bakom ryggdunkandet

CIMG0067 (3)Bakom männens mångtusenåriga fascination för andra mäns bedrifter – ligger faktiskt ett homosexuellt mönster. I sitt inre åtrår de det maskulina – och när de gärna följer maktmäns order och tyckanden – stödjer andra män när det börjar handla om könen – könskampen osv – så är det liktydigt med ett ”slickande och annat i baken”. Så ser det ut i det inre programmet.

Det sorgliga med detta homosexuella mönster – åtrån till det maskulina – är att alla dessa är oförmögna att lyssna på vare sig sin feminina sida eller kvinnor i det yttre. Och de kan aldrig lyssna in på vad som verkligen behövs i livet eller samhället. För bara den feminina inkännande sidan kan få kontakt med vad som verkligen behövs och kontakten med Hjärtat.

Och nästan ”intill döden” vill många män försvara detta gamla program – sin ”manlighet” – och inga äkta människor kan komma fram. Understödda av alla de kvinnor som dels också dyrkar det maskulina (varande såsom överlägset det feminina). Och som också gärna ”slickar det maskulina” – antingen genom att vara ”så som män” eller som trånande behagare och ‘underliggare’.

Och alla utan egen integritet.

Dyrkande av det maskulina – därför att man åtrår makten – de som fått vara ”herrar” under tusentals år – hindrar all mänsklig jämställdhet. Och dyrkandet av det maskulina – att vara slav under det maskulina, innebär också att man alltid måste göra något och kan aldrig bara vara. En ständig stress pågår. Och man är livrädd för att bara vara stilla och känna efter. I Varat kommer det feminina fram – de förtryckta känslorna. Och till detta tillkommer då att  – för att ”komma ifrån stressen” ”varva ner”, så måste man bedöva sig på allehanda vis med alkohol, rökning, mat, sex, läsning mm.

Och förtrycket av det feminina är stort och djupt hos många män – ofta lika djupt som hos de islamska männen – det bara yttrar sig på ett lite annat sätt.

Och ännu kämpar så många för att först och främst definiera sig som kön och gör det mesta för att separera och föra kamp – i stället för att lyssna – så ännu känner jag stor förtvivlan. Så många män som ännu inte vill inse hela det patriarkala systemet, som ju egentligen gör dom själva lika illa – håller dom borta från Hjärtats kärlek och äkta samverkan och samförstånd. Detta system som håller kvar dom i slaveriet – gör att de bara kan pendla mellan – huvudet och underlivet – eller mellan instinkter och instinkter — och aldrig kan vara i sitt eget Hjärta. Det är ett stort glapp däremellan.

Och många män kan inte ens höra definitionen ”patriarkala systemet” utan att direkt börja kriga, försvara och spotta på det feminina!

Även om det finns män som inte längre dyrkar det maskulina, så känner jag ännu en djup besvikelse på männen. Kanske har Universum bara visat upp alla dessa gamla män för mig – att de uppvaknade mogna männen kanske är fler … men – ja jag drog mig för detta inlägg, för jag känner ännu stor hopplöshet…  Kvinnor kan inte fortsätta att dra lasset för omtanken om Livet samhället och Planeten. Troligen lider kvinnor mycket mera för vi känner allt som har skett och som ännu pågår. Många kvinnor har djup kontakt med det feminina i Skapelsen och Moder Jord. Det feminina har dock lidit färdigt och mycken ilska efter mångtusenårigt förtryck är berättigat och tål inte att hånas bort.

Att låta det maskulina och könet styra, leder obönhörligt till att kontakten med Hjärtat uteblir – och därmed också kontakten med det Inre Barnet. Och ingen kontakt med Barnet = en ständig inre våldtäkt på sitt Inre Barn. Och reslutatet blir ett hårt och ytligt liv. Allt man gör där könet får styra leder till allt mer icke liv – till kamp, slaveri, separation och besvikelser – och/eller ett vältrande i instinkternas/djurens rike.

Det pågår mycken Sodom och Gomorra både i det inre och det yttre – där pengarna, könet  och det patriarkala åtrås.

Ett tidigare inlägg om samma djupa sak:
https://gunillasolara.wordpress.com/2012/02/10/kvinnor-man-och-jamstalldhet-puh/

Suck – ja samhället är ju en  spegling av de samlade människornas inre – så det enda jag kan göra är att hela mig själv. Så får de maskulina könskamparna ha sina torftiga liv. Men Gudinnan – de Feminina energierna är ändock ostoppbara –  jag får bara ha lite tålamod.

Vi måste lämna könets separerande uppdelning och åtrå – och i stället bli medmänniskor och VÄNNER.

Peace – som Pat Condell brukar avsluta med.

CIMG0149

Annonser

Om Gunilla Solara Rundby

Gunilla Solara Rundby - I AM ONE - a Wayshower into the New World -- * Om du vill köpa min bok - 380 sidor - meddela här i kommentarsfältet - Nu pris 100:- plus porto.
Det här inlägget postades i Livet, Samhälle, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Åtrån bakom ryggdunkandet

  1. Hjärnoasen skriver:

    Tack ska du ha för kommentaren till mitt inlägg Gunilla!

    Det var väldigt uppfriskande att läsa ditt välskrivna inlägg om saken och jag kan hålla med om i princip allt! Det finkänsliga som du kallar Hjärtat och det Inre barnet får inget annat utrymme än att vara ett föremål att skända respektive ett våldtäktsoffer under falloskultens härskande. Tyvärr är det fortfarande många som har samma utväxt som jag dinglande mellan benen som inte ser det som du och jag, utan använder utväxten som skäl till att identifiera sig med det hierarkiska fallosdyrkarkollektivet där de är med i den uråldriga (uråldrigt förlegade) ryggdunkartraditionen. Mot söndervittrandet av idén om mannen som den i formats av vår tid/historien finns allmänt spridda våldsamma motreaktioner t.ex. det fränt stinkande näthatet, som nog bara ger en fingervisning om något som är mer utbrett i vardagslivet. Det ironiska är att många av näthatarna också hatar Den andre, framför allt Muslimen, och anklagar denne för att vara kvinnoförtryckande och -hatande, samtidigt som näthatarna själva tycks ha mer gemensamt med sin påstådda fiende än någon annan.

    Håller även med dig om det sorgliga i alla kvinnor som deltar i fallosdyrkandet och/eller njuter av att underkasta sig. Där finns bl.a. den växande skaran av kvinnliga liberala feminister som ser jämställdhet som en fråga om hur många kvinnor som kan anpassa sig till samma unkna tänk som de manliga – alltför manliga – affärsmännen och kapitalisterna och ta sig in i whiskystinkande bolagsstyrelser.

    Det kan se bra jävla dystert ut, men kampen går vidare syster och kamrat!

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s