Att lämna den Gamla Världen …

Dag för dag – stund för stund tonar den Gamla Världen allt längre bort. Detta medför till och från,  en stor tomhet. Och självklart uppstår sorg över allt som dör inom oss – det vi lämnar – allt det gamla som inte blev som vi hade tänkt oss. Alla försök till att bli lyckliga eller att ”lyckas”. Många av oss lämnar relationer av olika slag – lämnar släktingar och vänner för att ”ingenting längre stämmer överens”. Vi är på helt ”olika våglängder”. Och det är vi ju rent bokstavligt. Många av våra gamla inre personligheter – alla våra roller vi spelat – allt detta dör och ger sorg. Och fram träder en annan människa som inte längre går att placera in i något fack och som vi inte ens själva vet hur hon(vi) kommer att bli och framstå.

För alla som deltagit mycket i debatter och det offentliga rådbråkandet om rätt eller fel  – kommer insikten till slut att – ingenting av alla dessa tyckanden och åsikter har någon verklig betydelse. Det enda som har verklig betydelse är relationen med oss själva. Inget tyckande om andra eller omvärlden, kan i grunden göra oss lyckligare. När man i stort – ”tyckt färdigt” uppstår den tomhet som man tidigare fyllt med att vara ockuperad av vad andra gör och inte gör. (Lovar dock inte att jag helt tyckt färdigt.) Upplysning behövs ju ännu.

De flesta upplever sig som levande genom att engagera sig emot förhållanden och ”orättvisor” i världen, men detta kan bara bli till tillfälliga rus – då detta fokus dränerar och drar oss bort från vårt eget liv och ansvaret för detta. Allt fäktande utåt är en återvändsgränd. som jag sagt förut – att vara emot något göder själva problemet och gör oss inte lyckliga… och det ena med det andra…

De flesta av våra beröringspunkter i det yttre försvinner – och det ger förstås  tomhet. Det som blir kvar av beröring i det yttre är bl a Naturen och Djuren och Människorna bortom alla tyckanden och värderingar. Tomheten kvarstår bara så länge vi ännu dras till det vi lämnat. Vi är alla ännu i en djup omvandlingsprocess – och kan bara vänta ut oss själva. Tills vi släppt taget helt om det gamla, så att det nya kan fyllas på ordentligt. Alla våra känslor blir då i stället fokuserade mestadels inom oss själva och en allt större upplevelse/glädje  av att bara finnas till.

En fullt naturlig och logisk tomhet och sorg – dock finns den där. För att kunna nå alla våra djupa bottnar och bli fria från kamp och stridigheter, så måste tomhet råda till och från. Så att vi inte skenar iväg igen åt något gammalt håll, utan kan känna in och omforma vår innersta viljekraft och våra önskningar och mestadels låta Nuet och vår Högre vilja bestämma färdriktning eller att Bara Vara.

Det ser förstås olika ut beroende på vilken nivå av uppvaknande och uppstigning vi befinner oss på. För många av oss är det ett totalt överlämnande till att låta vår Ande medvetet styra. I full tillit till att vårt högsta bästa är det som skapas. Utan någon brådska eller överansträngning.

Med öppna hjärtan och med det Inre Barnet och Oskulden som vägledare.

Och dagen omfamnar tomheten -säger en inre mansröst när jag vaknar på morgonen. Själva dagsljuset gör att Livet fylls med mening och livslust.

Annonser

Om Gunilla Solara Rundby

Gunilla Solara Rundby - I AM ONE - a Wayshower into the New World -- * Om du vill köpa min bok - 380 sidor - meddela här i kommentarsfältet - Nu pris 100:- plus porto.
Det här inlägget postades i a New World, Livet, Samhälle, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s