Vid sidan av och mitt i

Det är väl en otrolig tur-glädje-mening att, människor och omvärld GÖR så många tokiga saker – så man har något att förhålla sig till. Att bara tala om att koltrastarna sjunger så himla vackert – som dom gör hela dagarna nu och fiskmåsarna tjattrar, trots att det är en bra bit till havet (så att man känner närheten till vågorna) – eller att grannkatten Jalle ivrigt pinkar revir på citronmelissen (han vill ju helt klart flytta in , men nej), eller att Universum vill påskina att min blogg inte har någon ägare..? och jag får jobba med min egen misstänksamhet  – sådant kan ju inte fylla upp allt när  man vill dela med sig av det fulla Livet.

Men att sitta stilla och iaktta sin omgivning – blir ju till att verkligen inse vad man INTE vill. En svettig joggare 5 m ifrån – nej sådan ansträngning är inte vad hjärtat vill (dock kan ju det vara rätt för just den personen, just nu). Grilla biffar – nej verkligen inte. Barbariet och tändvätskan luktar lång väg. Vara i Almedalen just nu – nej tack. Vilket gammalt Spel de upprepar – ingen synlig uppvakning, bara cirkus, både i medvetandet och på den kära ön. Enbart gamla lösningar för att täcka över problemen. Samma gamla manus och recept.  Runt runt som på en cirkusmanege eller som instängda råttor eller elefanter. Klart att de blir snurriga. Överhuvudtaget, att iaktta detta gamla Spel är att se på en verkligt dålig teater. Där man ångrar att man betalt dyr biljett, bara för ”hänga med i vad som sker”. Och att man inte riktigt kan bestämma om man skall se det som komedi eller tragedi.  Men hela Världen är inne i ett gigantiskt drama som spelas på fullaste allvar – trots att det är teater och alla är skådespelare, regissör, manusförfattare och publik i sitt eget drama.. Och  det är oändligt skönt att ha klivit av scenen och att inte vara skådespelare längre – att kunna gå ut från teatern och hem – osv osv.

Men det är ju som sagt tur att man har något att förhålla sig till. Liksom för att hålla I sig, medan man steg för steg kliver in i den Nya okända Världen. Där ingenting är synligt planerat eller utstakat eller känt överhuvudtaget. Men till slut måste gåstavarna lämnas till grovsoporna.

Otroligt vackert är det  i alla fall med koltrastsång…

Annonser

Om Gunilla Solara Rundby

Gunilla Solara Rundby - I AM ONE - a Wayshower into the New World -- * Om du vill köpa min bok - 380 sidor - meddela här i kommentarsfältet - Nu pris 100:- plus porto.
Det här inlägget postades i Livet, Livet, en Ny Värld, Life, Love, a New World, Personligt, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s